Strandliv Bali
Nu har vi efter några veckors uppehåll från stränder och hav äntligen lyckats ta oss till en av Balis få stränder utan meterhöga surfvågor, nämligen Sanur Beach. Bra för småbarn och pensionärer och kallas även "The snooze" lite hånfullt av dom som väljer att bo på partystranden Kuta Beach. Vi har partat i Asien förr och skippar det denna gången, Hilda var heller inte så sugen, sa hon... ;)
Efter att ha rest i Thailand, Kambodja, Malaysia och Vietnam tidigare så har vi varit bortskämda med fantastiska stränder med sammetslen sand och kristallklart vatten. Bali har visserligen milslånga stränder med otroligt mycket kultur och sköna warunger, som är små familjeägda hyddor med shoppar eller matförsäljning, men stränderna har en annan karaktär än vi har sett tidigare. Lite grövre sand och mycket sjögräs som drar upp på stranden med vågorna. Det är självklart på gott och ont, för det lockar ett lite andra typer av människor och stränderna exploateras på ett annat sätt än vad man kan se i andra länder. Oavsett så är det är fantastiskt häftigt att få se Bali med egna ögon.
På Sanur Beach är stranden som en vanlig strand fram till tre-tiden på eftermiddagen innan tidvattnet kommer och havet drar sig ut säkert 200 meter och blottar koraller och sjögräs. Då passar Bali-borna på att springa ut och fånga krabbor och fisk som har strandat eller fastnat i ett vattenhål.
Bali är framför allt helt optimalt för surfing med sina otroliga vågor som går att surfa på året om, vilket gör att många väljer att återkomma hit gång på gång. Vi får se om vi vågar oss ut och surfa lite eller om vi håller oss vid strandkanten.
En av alla ensliga och härliga ställen på Sanur Beach.
Det gäller att planera sin fisketur rätt om man ska komma ut eller in med sin båt innan tidvattnet drar sig ut.
Någon var överlycklig över att kunna gå lös med sina spadar igen.
Men vissa dagar får det ju bli poolhäng. Framför allt när vi har bokat resans flådigaste boende för att sluta på topp, innan vi åker hem.
Kompisar kommer och kompisar går. Denna flickan var Hildas bästis i 30 minuter innan hon skulle resa hem till Australien igen. (Flickan sitter alltså med mörkt hår i vattnet. Jag till höger i bild med något ljusare hår i tofs)
Ibland lyckas man till och med sno till sig en solstol eller två.
Något som vi verkligen har uppskattat på resan är när det har funnits frukostbuffe så man kan frossa så man står sig tills middagen! ;)
Det går inte att komma undan portarna här heller. Jag kan ha en fotoutställning med bara portar när vi kommer hem. Denna hittade vi på strandpromenaden.
Lyckan att få resa med dessa goingar (dom två till vänster i bild, alltså)! Igår passade vi på att fira en av dom lite extra för att hon är en fantastisk mamma. Tack för att du orkar med oss, älskling.
Vi börjar verkligen känna av att det närmar sig hemresa och lever lite dubbelliv med att försöka njuta fullt ut av Bali och ändå planera lite för hemkomsten och sommaren hemma. Vi är absolut inte redo att lämna Asien men vi känner oss ändå redo att komma hem på något sätt. Att sova på hotell och hostels i nästan fem månader tar ut sin rätt, även om vi självklart har haft det fantastiskt. Bara en sån sak som att kunna gå på toa och låsa dörren om sig när man har en liten Hilda som försöker ta sig in kommer vara fantastiskt. Av någon anledning så har hälften av boenden som vi har haft inte haft en riktig toalettdörr, utan ett draperi, trasig plastdörr eller duschdörr i glas som substitut. Detta har varit helt oberonde av prisklass så det verkar inte vara för att snåla ur. Asiaterna vill dela med sig av sina toalettbesök helt enkelt. :)
Nu ska vi snart gå ut och äta middag på ett av alla fantastiska matställen här på Bali. Maten har verkligen varit på topp!
Kram
John