Vardag i Kambodja
Då var det måndag igen och dags för att gå till skolan. Ibland får man nypa sig själv i armen för att förstå att vårt liv med allt från värdsvant tuk-tuk åkande till skollivet i Kambodja är sant. Nu börjar vi komma in i allt och Hilda början bli mer "en i gänget" och kan ta för sig på ett annat sätt än vad hon först vågade. Nu tar hon bara tag i det barn hon vill leka med och drar iväg det till lekplatsen, varken dom vill eller inte. :)
I biblioteket finns en jättefin "tuk-tuk" som passar perfekt för lite läsning på rasten.
Jag som har hand om dom lite äldre barnen har också kommit in i min roll på ett helt annat sätt. Förra veckan höll jag min helt egna lektion för första gången och gick från att vara en rolig volontärkompis till att faktiskt vara "teacher John" för en stund. Temat för en av lektionerna var att måla ett motiv från Kambodja på ett vykort och sedan skriva några rader på baksidan. Korten ska skickas till Kanada där en stor del av donatinerna till skolan kommer från. Barnen går i full fokus när dom får vara kreativa då det normalt inte är en så stor del av skolgången här i Kambodja.
Mitt klassrum. I 37 grader och plåttak så är fläkten i klassrummet ovärdelig.
Även om skolan tar ett stort fokus så försöker vi såklart vara lite kreativa hemma på rummet också. Plus-plus:et har denna gången blivit en bro. Varför inte?
Hajj!
//John
Ni kommer att vara helt "inskolade" allihop när det är dags att dra vidare. Puss & kram! 😘 Dags att gå till jobbet. Måndag morgon här också 🤓